13 september, 2017

Inför systematiska PSA-test

Igår deltog några av oss i en konferens som arrangerades av prostatacancerförbundet i sydöstra regionen.

Vi brukar ses en gång om året för att dels få en inblick i hur vården utvecklas inom området, men mest om hur vi kan screena för prostatacancer och hitta fler misstänkta cancrar tidigare och om hur rehabiliteringen kan förbättras.

Idag är det patienterna som söker upp vården vid misstanke om att något är fel, eller oro efter att en släkting insjuknat i prostatacancer. Det pågår många diskussioner om huruvida ett nationellt screeningprogram skulle kunna vara möjligt, inte minst under gårdagen.

Vi fick ta del av forskning från Göteborgs universitet där vi fick lära oss att dödligheten nära nog halverades om man erbjöd en mer systematisk screening, det så kallade PSA-testet.

Idag är de som begär att få göra testet oftast runt 70-80 år, men då brukar cancern ha utvecklats allt för långt. Vi behöver upptäcka farliga förändringar tidigare, i 45-årsåldern. I Jönköpings län har man infört hälsosamtal vid 50-60-70 år och då görs även PSA-testet på männen. Då kan man också följa värdena under lång tid, och det är just det som är poängen. För att ett PSA-värde ska vara begripligt behövs ett utgångsvärde så att läkaren kan följa misstänkta avvikelser.

I Kalmar län är vi inte där än. Vi har inte ens systematiserade hälsosamtal för utvalda åldersgrupper. Det vore ett sunt första steg för att kunna upptäcka svåra sjukdomar, däribland prostatacancer, i tid.

Malin Sjölander (M), oppositionsråd

 

 

Annonser
Etiketter: ,
11 september, 2017

Har de rödgröna tagit ner skylten på landsbygden?

I veckan utlovade sossarna med Magdalena Andersson i spetsen en ”satsning” på landsbygden på 1,2 miljarder kronor. Tydligen vill de rödgröna utmåla sig som glesbygdsvänliga. Att sen satsningarna främst var finansieringar av redan beslutade projekt är ju än mer tragiskt.

Dagarna innan kom förslag på nationell transportplan, där vårt län fick minst pengar per capita, strax över 2000 kronor. De flesta andra länen fick mer, som mest 83000 kronor per capita. Detta innebär att Kalmar länsborna kommer att fortsätta ha usla pendlingsmöjligheter. Vägar och järnvägar blir allt sämre samtidigt som fler jobbar utanför hemkommunen. Ekvationen går inte ihop.

Vad gör då majoriteten i landstinget? Det är nu ett par år sedan man stängde alla distriktssköterskemottagningar i hela länet, mottagningar som låg i småorterna. Nära de som mest behöver hjälp. Vårdcentralen i Överum har stått stängd i över ett halvår, om det är tillfälligt eller permanent verkar ingen i ledningen veta. Situationen är högst oklar. Överumsborna får fortsätta vänta på läkare och i bästa fall ta tåget till Gamleby. Ja, nu går ju inte tåget riktigt hela tiden, men har man tur kan man ta tåget. Eller en ersättningsbuss. Om den kommer.

Visst är det en utmaning att leverera service i ett glesbygdslän som Kalmar län. Men då måste det till mod, kreativitet och mycket flexibilitet. Vi måste våga testa nya vägar, ett nytt vårdval, mobila team, bättre kommunikationer och mycket mer. Men vi får aldrig plocka ner skylten.

Vi i Alliansen vill att alla ska kunna leva i hela Kalmar län.

Malin Sjölander (M), oppositionsråd

 

 

10 september, 2017

Tillgången till vård sjunker i Kalmar län

I de senaste redovisningarna av tillgängligheten till vård i Kalmar län, så visar det sig att den blir allt sämre på flera områden. Landstinget i Kalmar län har tillhört de bästa, nu är vi ett mediokert landsting.

Värst är det med hörapparater och möjligheten att få så kallad starroperation(katarakt). Där är väntetiderna till behandling mycket långa. Men det mest oroande är att väntetiderna till BUP har blivit sämre. Det handlar inte om väldigt många individer, men det spelar ingen roll. Varje ung kille eller tjej som inte får hjälp i tid är inte acceptabelt. För var och en av dem kan det bli inledningen på långvariga psykiska sjukdomsperioder. Vi vet att om man kan stoppa psykisk ohälsa i ungdomen så minskar det radikalt riskerna för framtida psykiska sjukdomar och andra hälsobekymmer. Därför är det ett stort misslyckande att landstinget nu inte klarar sina åtaganden.

Tittar man på primärvården så sjunker också tillgängligheten där och det betyder att fler riskerar åka till akuten eller bli värre sjuka innan man får hjälp.

För mig är tillgången till vård en helt avgörande fråga och den rödgröna majoriteten håller just nu på att tappa greppet, så mycket att till och med Anders Henriksson öppet ställde oroliga frågor på landstingsstyrelsen i veckan. Och det ska man nog säga är mycket ovanligt, han brukar aldrig öppet visa oro utan i hans värld är det alltid solsken i landstinget i Kalmar län – trots att vi andra vet att så är inte fallet.

De allt längre vårdköerna i landstinget i Kalmar län visar att vården i Kalmar län behöver ett nytt ledarskap. Om ett år är det möjligt – tack och lov!

Christer Jonsson (C), oppositionsråd

 

8 september, 2017

Sila mygg och svälja kameler

På landstingsstyrelsen i veckan behandlade vi klimatbokslutet för landstinget och klimatmålen för kommande år. Det är lite sorgligt att behöva konstatera att landstinget inte har nått klimatmålen fram till nu.

Landstingets verksamhet har nog tagit ett rejält steg framåt i år när all busstrafik blivit fossilbränslefri från slutet av augusti. Det kommer sannolikt betyda en rejäl minskning i de direkta utsläppen av koldioxid, vilket är mycket bra. För att nå fossilbränslefritt har vi ju valt att i över 60 procent av trafiken köra på biogas. Det beror på att vi i Kalmar län har en stor andel djurproduktion som producerar gödsel som måste tas om hand på ett bra sätt. Att producera biogas är utmärkt.

Därför blev jag väldigt förvånad när jag i klimatstrategin läste att nu ville man minska köttandelen på de menyer landstinget har på sjukhusen framförallt. Då ställer man sig frågan: Står det för en så stor andel av våra utsläpp? Svaret är nej. Det står för en mycket liten andel. Istället är ju de gröna näringarna med betande djur oerhört viktiga både för sysselsättning och det öppna landskapet i länet. Dessutom bygger vi vår länstrafik på gödsel från de gröna näringarna. Samtidigt visade klimatstrategin att vi skapar väldigt stora utsläpp genom våra inköp av förbrukningsmaterial, till exempel den stora mängden plastförkläden som vi använder i vården. Klimatutsläppen från våra inköp är 20 gånger större än de från livsmedlen och mer än 30 gånger större än de från köttanvändningen. Det naturliga då hade varit att fokusera på hur vi minskar utsläppen från förbrukningsmaterial och övergår till biobaserade material i högre utsträckning.

Från Allianspartierna la vi ett sådant förslag i styrelsen, men det voterade de rödgröna ner. De valde att sila mygg (köttanvändningen) och svalde kameler (förbrukningsmaterialen). Mycket märkligt och inte bra för klimatet eller för de gröna näringarna i länet.

Christer Jonsson (C), oppositionsråd